annasalmi

I söndags var veterinären här och kastrerade 13 katter och 14 hundar och gjorde en del annat också, bland annat tog blod från några hundar så vi kunde skicka iväg det för leishmania testning. Alla vovvarna kom till tillbaka som negativa så det var kul.

Kinko var här för inte så längesen. Han såg så jäkla fin ut efter hans behandling mot leishmanian. Förr hade han öppna sår på öronen och knappt något hår på huvudet, men nu ser han ut som en vanlig hund igen. Vad som är ännu mer fantastiskt är att efter behandlingen så testades han negativ för leishmania. Vi har behandlat Matt och håller på att behandla Doggie med något som heter Milteforan, det är starkare än det som Kinko har fått, så det finns stora förhoppningar om att de ska bli mycket bättre i sin leishmanina.

Tänkte nämna vädret igen, vilket har varit helt fantastiskt i 1,5 vecka nu, men undantag för idag som det har ösregnat. Men det verkar som om regnet bara ska vara här över helgen så det är bra. Jag hoppas verkligen inte att det regnar den 31 för då ska vi ha en sponserwalk.

Två till av Take That valparna har fått hem, Speckle och Jason, så nu har vi bara de två tjejerna kvar, Abbey och Mea. Även Fizz har antagligen fått ett hem, det kom ett par igår som sökte en liten hund som skulle fungera med katter, så hitta de Fizz och blev förälskade, så nu hoppas vi bara att det ska fungera med katterna, men det tror jag nog att det gör.

För ett tag sen fick vi tag i en tik som precis hade fått valpar som vi spenderade flera timmar på att hitta, för 6 veckor sedan fick de åka upp till en dam som bor 1,5 timme från oss och bo där till de va lite större och starkare. De kom tillbaka i onsdags, 9 veckor gamla och skitstora!

Det är mindre än två veckor kvar nu till jag åker hem. Det känns så jäkla konstigt, men ändå skönt, man börjar tänka på allt man har hemma men inte här, typ ett normalt kylskåp som inte fryser hälften av maten, hus som håller värmen inne, inte behöva tänka på hur mycket vatten man använder osv.

Men så mycket jag kommer att sakna också, alla vovvarna och människorna i och runt om sos så klart, men även att se när hundarna får nya hem, hundar som kommer in, det är kanske inte det roligaste, det bästa hade ju varit om sos inte hade behövt finnas, men när man får in dom se vet man att inget ont behöver hända dom på gatan och förhoppningsvis kan de få ett underbart hem snart.

Något som också har varit jättekul att se är hur vissa hundar har förändrats sedan jag var här första gången i oktober 2008, Batman är helt klart främst i det ledet. Han bodde då med Sarah och två andra stora hundar som heter Flint och Tom, som har hem i Sverige nu. Han var så jäkla skygg att man knappt kom nära honom, men nu så Älskar han när man kommer in o ger honom en mysstund, och med lite extra tid och kärlek så hade han kunnat bli en superhund tror jag.

Vi fick in en ny vovve dag, han hade följt efter en familj nere vid floden som tog med honom hit. Han är verkligen jättetrevlig och måste ha haft ett hem för han ser så fräsch ut och ser ut att vara van vid huslivet. Han hade dock inget chip, men vi hoppas att han bara har sprungit bort och att hans ägare kommer och hämtar honom.

Solbritt, jag tror redan att du vet det, men jag skriver det här för säkerhets skull, Sandy får gå med Nero gruppen på långa rundan vilket han tycker är helt super =D

Pedro är en väldigt glad och trevlig kille som jag tror ni kommer att bli väldigt nöjd med =)

I have some great news, Kinko, a sos-dog who lives with Tony now has had some really bad leishmania, bleeding from the ears and losing fur on his head, but after a great treatment he is now negative. We have started a similar treatment on Matt and Doggie as well so I really hope it work as good on them as on Kinko.


Kinko with bleeding ears and a little furless on the head


Kinko after tested negativ


Sarah


Tindra, when she went to the foster home


cleofe


Cecilia


The puppies today, tindra, havana, cecila o cleofe


Cleofe o tinkle


cecilia, pandora, tinkle o tindra


Nya vovven Divo

Nu har sladden kommit tillbaka så här kommer lite nya bilder.


Tricky luktar på busken


Doggie, Tricky o Abbey


Edward i språng


nya vovven Lluvi eller Håkan (han kallas både och)


nya vovven Pablo


nya vovven Ofelia


Så här färgglad kan en medicinskål se ut.

Vi har fått ytterliggare 2 hundar, Pablo och Ofelia.

Pablo lämnades in av ett par som hade hittat honom i sin trädgård. Han är ca ett år och väldigt livlig, han ser ut att vara blandning av Border Collie och någon lite mer massiv ras.

Ofelia lämnades in idag av en som heter Kate som hjälper sos en del med vatten o liknande. Hon hittades vid vägen utanför La Cala Hills, hon hade visst sprungit där ett tag, o risken för att bli överkörd är ganska stor. Men det verkar verkligen som hon har haft ett hem för hon älskar människor, går fint i koppel och så ser det ut som hon har blivit kastrerad, men inget chip har hon =(

Igår tog jag o Therese Boone, Theo, Ginny och Doggie till veterinären. Doggie verkligen ÄLSKADE att komma ut från sos, han ylade hela tiden. Så på måndag blir det nog stan med honom om det är fint väder.

Wolfies ägare kom och hämtade honom igår. Han hade visst rymt och så hade någon hittat honom och bundit honom utanför veterinären. Sen har ägaren gått runt o lämnat lappar och kom tillslut till veterinären som han satt fast utanför och hon skickade honom hit. Therese sa att detta är första gången som en hund utan chip har kommit till rätta =D

We have got two knew dogs. Pablo, he looks like a Border Collie mix, and Ofelia a brown podenco who we think has got a home before, she is so sweet and loving.

And Wolfie who came to us not long ago has been found by it´s owner. Wolfie had escaped and somebody had found him and tied him to the vet-clinic and the owner walked around with posters and finely he found the vet who send him here.

Va kul att du ska komma tillbaka Ella. Vädret skiftar väldigt, så ta med dig lite av varje, regnkläder, tjocktröja, t-shirt, du behöver nog inte ta med dig några korta shorts iaf. Gummistövlarna har jag nog sett här, men inte gympadojjorna. Vi kommer att åka hem samma dag tror jag, så vi kommer träffas =)

Lite svar till dig Marielle: dom flesta får ingen direkt hemlängtan, man har så mycket att göra här o alla som är här nere blir som en liten familj.

Om man är väldigt blyg eller tillbakadragen som person så tar det lite längre tid att komma in i gruppen, men glatt välkommen blir man alltid. Fast sen känner alla sig lite vilsna i början för det är så mycket nytt att lära sig, men inte vilsen i negativ bemärkelse.

Engelskan ska det nog inte vara något problem med, nästan alla volentärer är svenskar, men man får prata en del engelska med de som kommer hit och hjälper till, men de är vana vid lite knackligt uttal o liknande, men annars brukar man komma in i språket snabbt.

Jag har åkt hit själv, som sagt så är alla som en stor familj så man känner sig aldrig ensam här.

  Jag hoppas att du är nöjd med svaren och att du fortfarande vill åka ner.

Det blir mer uppdatering om vad som har hänt här i morgon, o då även lite nya bilder (även på Ciro).

Idag känner jag bara för att gråta, eller skrika går också bra. Jag är så satans trött på det här vädret. Det slutar ju aldrig regna, Malaga har fått regn så de klarar sig i 2 år nu! Det tråkigaste är att det går ut över hundarna ju, alla hinner inte komma ut varje dag och det är dyngsurt i deras kennlar. Sen blir ju alla våra kläder blöta och det tar 100 år innan de torkar igen så bara för det känner jag hur min förkylning börjar bli värre igen, den som nästan va helt borta. Jag vet, det har blivit massa klagande, men jag är så jäkla trött på det.

Nyårsafton var iaf väldigt rolig. Massa god mat och trevligt sällskap, och sedan blev det vidare till Phoenix baren där det var karaoke, jag, charlotte, elin och therese sjöng spice girls låt wannabe, haha. Väldigt vackert lät det, eller inte.

I förrgår var jag i stan med Solbritt och vovvarna Tom o Edward. Dom var så jäkla duktiga, det var antagligen bådas första besök i den stora staden. Tom har ju haft ett hem de första 12 månaderna av hans liv, men då bodde han bara i en liten by uppe i bergen så det är väl inget man kan jämföra med Fuengirolas strandpromenad och centrum. De enda som Tom inte visste hur han skulle hantera var vissa av hundarna som vi mötte, så då skällde han på dem, men annars betedde båda sig exceptionellt. Vi mötte ett svensk par som var på semester, tror jag, och stod och pratade med dom i säkert en halvtimme, både Tom och Edward ägnade då tiden till att kolla på folket som gick förbi, Edward blev ifs trött på det tillslut och la sig då rak lång på strandpromenaden och sov, haha, det var en syn.

Vi har fått tre nya hundar, Ciro, Sandy och en som kom idag och inte har något namn än.

   Ciro fångades in av en privatperson som hade honom i några dagar innan hon hittade sos och lämnade honom här för hon hade ingen möjlighet att ta hand om honom själv.

   Sandy kommer nog från sos ursprungligen. Han är en 8 årig herre som har bott med en dam i flera år. Den här damen har nu köpt en valp och orkade inte med 2 hundar så hon slängde ut Sandy på gatan. Han hittades vid en sopstation av en djursjukvårdare som jobbar hos veterinären som vi använder, och där kom vi i kontakt med honom. Vi har fått tag i ägaren men hon vill inte ha tillbaka honom så nu får han bo här istället, vilket inte gör så mycket för han är en väldigt trevlig och lätt hund. Han bor i min lägenhet med Peggy Sue, Heather och Willie vilket fungerar utmärkt, 10 minuter efter att han flyttade in så låg han och Heather i soffan på varandra och sov. Jag kan inte förstå hur man kan sätta ut sin vän på gatan efter att man har haft den i flera år, och speciellt inte Sandy som är en så enkel hund, han verkar fungera med vilken hund som helst, är lugnt och fin, skäller inte eller något, han vill bara vara så nära en som möjligt.

   ”No name” kom idag för ungefär 2,5 timmar sen. Han hittades av en som förr har varit involverad i sos, han hade kommit till hennes trädgård så hon gav honom mat och han blev mer och mer tam på några dagar, om jag förstått rätt, men hon kunde inte ha honom kvar och därför kom han till oss.

Va kul att du har hittat till sos Emma. Mustard är en väldigt trevlig vovve som kunde dra en del när hon var ute på rundan med sina kennel kompisar, men precis som de flesta hundar här så lugna hon ner sig när hon kom ut själv. Jag tog henne till stan en gång är där var hon så jäkla duktig, bättre hund får man faktiskt leta efter, hon ville lukta överallt men annars var hon cool-lugn i alla möjliga situationer.

En hund som finns här nere på gården i spanien som är ungefär som Mustard i sättet är Boone. Han är en väldigt mysig kille som inte behöver allt för mycket aktivering, för honom räcker det att han får vara med en. Hans enda nackdel är att när han inte är tillsammans med en så försöker han rymma till en, men jag tror att det går att träna bort så fort han kommer till ett hem och det händer lite mer än här på gården.

A little bit in English seens it was a while ago:

We have had A LOT of raining the last couple of days, or weeks, and I am soooo tired of I just want to cry or screem. Malaga has water for two years now, so I really don´t think we need anymore at the moment.

New years eve we started at Therese place with some lovely food and games and then we went down to the Phoenix bar. We sang karaoke (Spice Girls – Wannabe), danced and had a great time.

We got three new dogs, Ciro, Sandy and one who we got today that hasn´t got a name yet.

Ciro and the one we got today are stray dogs that has been found and tamed, but couldn´t be kept so they came to us. Sandy on the other hand is quite a sad story, he comes from us from the first place, but the owner has now bought a puppy so she throw Sandy out on the street, luckily one of the nurses at the vetclinic found him and then spoke to us, so now he´s living with Peggy Sue, Heather and Willie.


Nya vovven Sandy