annasalmi

Som säker de flesta har sett som har varit inne på sos hemsida så håller hela gården på att flytta vilket gör att det är en massa att stå i och jag har inte haft tid för något blogginlägg, sen är i för sig inte Internet så bra på detta nya stället heller vilket gör det ännu svårare att skriva något.

Men jag åker hem på fredag så till helgen kommer jag att skriva ett långt inlägg om allt som här hänt den senaste tiden och som kommer jag att lägga upp massa bilder.

I söndags var veterinären här och kastrerade 13 katter och 14 hundar och gjorde en del annat också, bland annat tog blod från några hundar så vi kunde skicka iväg det för leishmania testning. Alla vovvarna kom till tillbaka som negativa så det var kul.

Kinko var här för inte så längesen. Han såg så jäkla fin ut efter hans behandling mot leishmanian. Förr hade han öppna sår på öronen och knappt något hår på huvudet, men nu ser han ut som en vanlig hund igen. Vad som är ännu mer fantastiskt är att efter behandlingen så testades han negativ för leishmania. Vi har behandlat Matt och håller på att behandla Doggie med något som heter Milteforan, det är starkare än det som Kinko har fått, så det finns stora förhoppningar om att de ska bli mycket bättre i sin leishmanina.

Tänkte nämna vädret igen, vilket har varit helt fantastiskt i 1,5 vecka nu, men undantag för idag som det har ösregnat. Men det verkar som om regnet bara ska vara här över helgen så det är bra. Jag hoppas verkligen inte att det regnar den 31 för då ska vi ha en sponserwalk.

Två till av Take That valparna har fått hem, Speckle och Jason, så nu har vi bara de två tjejerna kvar, Abbey och Mea. Även Fizz har antagligen fått ett hem, det kom ett par igår som sökte en liten hund som skulle fungera med katter, så hitta de Fizz och blev förälskade, så nu hoppas vi bara att det ska fungera med katterna, men det tror jag nog att det gör.

För ett tag sen fick vi tag i en tik som precis hade fått valpar som vi spenderade flera timmar på att hitta, för 6 veckor sedan fick de åka upp till en dam som bor 1,5 timme från oss och bo där till de va lite större och starkare. De kom tillbaka i onsdags, 9 veckor gamla och skitstora!

Det är mindre än två veckor kvar nu till jag åker hem. Det känns så jäkla konstigt, men ändå skönt, man börjar tänka på allt man har hemma men inte här, typ ett normalt kylskåp som inte fryser hälften av maten, hus som håller värmen inne, inte behöva tänka på hur mycket vatten man använder osv.

Men så mycket jag kommer att sakna också, alla vovvarna och människorna i och runt om sos så klart, men även att se när hundarna får nya hem, hundar som kommer in, det är kanske inte det roligaste, det bästa hade ju varit om sos inte hade behövt finnas, men när man får in dom se vet man att inget ont behöver hända dom på gatan och förhoppningsvis kan de få ett underbart hem snart.

Något som också har varit jättekul att se är hur vissa hundar har förändrats sedan jag var här första gången i oktober 2008, Batman är helt klart främst i det ledet. Han bodde då med Sarah och två andra stora hundar som heter Flint och Tom, som har hem i Sverige nu. Han var så jäkla skygg att man knappt kom nära honom, men nu så Älskar han när man kommer in o ger honom en mysstund, och med lite extra tid och kärlek så hade han kunnat bli en superhund tror jag.

Vi fick in en ny vovve dag, han hade följt efter en familj nere vid floden som tog med honom hit. Han är verkligen jättetrevlig och måste ha haft ett hem för han ser så fräsch ut och ser ut att vara van vid huslivet. Han hade dock inget chip, men vi hoppas att han bara har sprungit bort och att hans ägare kommer och hämtar honom.

Solbritt, jag tror redan att du vet det, men jag skriver det här för säkerhets skull, Sandy får gå med Nero gruppen på långa rundan vilket han tycker är helt super =D

Pedro är en väldigt glad och trevlig kille som jag tror ni kommer att bli väldigt nöjd med =)

I have some great news, Kinko, a sos-dog who lives with Tony now has had some really bad leishmania, bleeding from the ears and losing fur on his head, but after a great treatment he is now negative. We have started a similar treatment on Matt and Doggie as well so I really hope it work as good on them as on Kinko.


Kinko with bleeding ears and a little furless on the head


Kinko after tested negativ


Sarah


Tindra, when she went to the foster home


cleofe


Cecilia


The puppies today, tindra, havana, cecila o cleofe


Cleofe o tinkle


cecilia, pandora, tinkle o tindra


Nya vovven Divo

Nu har sladden kommit tillbaka så här kommer lite nya bilder.


Tricky luktar på busken


Doggie, Tricky o Abbey


Edward i språng


nya vovven Lluvi eller Håkan (han kallas både och)


nya vovven Pablo


nya vovven Ofelia


Så här färgglad kan en medicinskål se ut.

Vi har fått ytterliggare 2 hundar, Pablo och Ofelia.

Pablo lämnades in av ett par som hade hittat honom i sin trädgård. Han är ca ett år och väldigt livlig, han ser ut att vara blandning av Border Collie och någon lite mer massiv ras.

Ofelia lämnades in idag av en som heter Kate som hjälper sos en del med vatten o liknande. Hon hittades vid vägen utanför La Cala Hills, hon hade visst sprungit där ett tag, o risken för att bli överkörd är ganska stor. Men det verkar verkligen som hon har haft ett hem för hon älskar människor, går fint i koppel och så ser det ut som hon har blivit kastrerad, men inget chip har hon =(

Igår tog jag o Therese Boone, Theo, Ginny och Doggie till veterinären. Doggie verkligen ÄLSKADE att komma ut från sos, han ylade hela tiden. Så på måndag blir det nog stan med honom om det är fint väder.

Wolfies ägare kom och hämtade honom igår. Han hade visst rymt och så hade någon hittat honom och bundit honom utanför veterinären. Sen har ägaren gått runt o lämnat lappar och kom tillslut till veterinären som han satt fast utanför och hon skickade honom hit. Therese sa att detta är första gången som en hund utan chip har kommit till rätta =D

We have got two knew dogs. Pablo, he looks like a Border Collie mix, and Ofelia a brown podenco who we think has got a home before, she is so sweet and loving.

And Wolfie who came to us not long ago has been found by it´s owner. Wolfie had escaped and somebody had found him and tied him to the vet-clinic and the owner walked around with posters and finely he found the vet who send him here.

Va kul att du ska komma tillbaka Ella. Vädret skiftar väldigt, så ta med dig lite av varje, regnkläder, tjocktröja, t-shirt, du behöver nog inte ta med dig några korta shorts iaf. Gummistövlarna har jag nog sett här, men inte gympadojjorna. Vi kommer att åka hem samma dag tror jag, så vi kommer träffas =)

Lite svar till dig Marielle: dom flesta får ingen direkt hemlängtan, man har så mycket att göra här o alla som är här nere blir som en liten familj.

Om man är väldigt blyg eller tillbakadragen som person så tar det lite längre tid att komma in i gruppen, men glatt välkommen blir man alltid. Fast sen känner alla sig lite vilsna i början för det är så mycket nytt att lära sig, men inte vilsen i negativ bemärkelse.

Engelskan ska det nog inte vara något problem med, nästan alla volentärer är svenskar, men man får prata en del engelska med de som kommer hit och hjälper till, men de är vana vid lite knackligt uttal o liknande, men annars brukar man komma in i språket snabbt.

Jag har åkt hit själv, som sagt så är alla som en stor familj så man känner sig aldrig ensam här.

  Jag hoppas att du är nöjd med svaren och att du fortfarande vill åka ner.

Det blir mer uppdatering om vad som har hänt här i morgon, o då även lite nya bilder (även på Ciro).

Idag känner jag bara för att gråta, eller skrika går också bra. Jag är så satans trött på det här vädret. Det slutar ju aldrig regna, Malaga har fått regn så de klarar sig i 2 år nu! Det tråkigaste är att det går ut över hundarna ju, alla hinner inte komma ut varje dag och det är dyngsurt i deras kennlar. Sen blir ju alla våra kläder blöta och det tar 100 år innan de torkar igen så bara för det känner jag hur min förkylning börjar bli värre igen, den som nästan va helt borta. Jag vet, det har blivit massa klagande, men jag är så jäkla trött på det.

Nyårsafton var iaf väldigt rolig. Massa god mat och trevligt sällskap, och sedan blev det vidare till Phoenix baren där det var karaoke, jag, charlotte, elin och therese sjöng spice girls låt wannabe, haha. Väldigt vackert lät det, eller inte.

I förrgår var jag i stan med Solbritt och vovvarna Tom o Edward. Dom var så jäkla duktiga, det var antagligen bådas första besök i den stora staden. Tom har ju haft ett hem de första 12 månaderna av hans liv, men då bodde han bara i en liten by uppe i bergen så det är väl inget man kan jämföra med Fuengirolas strandpromenad och centrum. De enda som Tom inte visste hur han skulle hantera var vissa av hundarna som vi mötte, så då skällde han på dem, men annars betedde båda sig exceptionellt. Vi mötte ett svensk par som var på semester, tror jag, och stod och pratade med dom i säkert en halvtimme, både Tom och Edward ägnade då tiden till att kolla på folket som gick förbi, Edward blev ifs trött på det tillslut och la sig då rak lång på strandpromenaden och sov, haha, det var en syn.

Vi har fått tre nya hundar, Ciro, Sandy och en som kom idag och inte har något namn än.

   Ciro fångades in av en privatperson som hade honom i några dagar innan hon hittade sos och lämnade honom här för hon hade ingen möjlighet att ta hand om honom själv.

   Sandy kommer nog från sos ursprungligen. Han är en 8 årig herre som har bott med en dam i flera år. Den här damen har nu köpt en valp och orkade inte med 2 hundar så hon slängde ut Sandy på gatan. Han hittades vid en sopstation av en djursjukvårdare som jobbar hos veterinären som vi använder, och där kom vi i kontakt med honom. Vi har fått tag i ägaren men hon vill inte ha tillbaka honom så nu får han bo här istället, vilket inte gör så mycket för han är en väldigt trevlig och lätt hund. Han bor i min lägenhet med Peggy Sue, Heather och Willie vilket fungerar utmärkt, 10 minuter efter att han flyttade in så låg han och Heather i soffan på varandra och sov. Jag kan inte förstå hur man kan sätta ut sin vän på gatan efter att man har haft den i flera år, och speciellt inte Sandy som är en så enkel hund, han verkar fungera med vilken hund som helst, är lugnt och fin, skäller inte eller något, han vill bara vara så nära en som möjligt.

   ”No name” kom idag för ungefär 2,5 timmar sen. Han hittades av en som förr har varit involverad i sos, han hade kommit till hennes trädgård så hon gav honom mat och han blev mer och mer tam på några dagar, om jag förstått rätt, men hon kunde inte ha honom kvar och därför kom han till oss.

Va kul att du har hittat till sos Emma. Mustard är en väldigt trevlig vovve som kunde dra en del när hon var ute på rundan med sina kennel kompisar, men precis som de flesta hundar här så lugna hon ner sig när hon kom ut själv. Jag tog henne till stan en gång är där var hon så jäkla duktig, bättre hund får man faktiskt leta efter, hon ville lukta överallt men annars var hon cool-lugn i alla möjliga situationer.

En hund som finns här nere på gården i spanien som är ungefär som Mustard i sättet är Boone. Han är en väldigt mysig kille som inte behöver allt för mycket aktivering, för honom räcker det att han får vara med en. Hans enda nackdel är att när han inte är tillsammans med en så försöker han rymma till en, men jag tror att det går att träna bort så fort han kommer till ett hem och det händer lite mer än här på gården.

A little bit in English seens it was a while ago:

We have had A LOT of raining the last couple of days, or weeks, and I am soooo tired of I just want to cry or screem. Malaga has water for two years now, so I really don´t think we need anymore at the moment.

New years eve we started at Therese place with some lovely food and games and then we went down to the Phoenix bar. We sang karaoke (Spice Girls – Wannabe), danced and had a great time.

We got three new dogs, Ciro, Sandy and one who we got today that hasn´t got a name yet.

Ciro and the one we got today are stray dogs that has been found and tamed, but couldn´t be kept so they came to us. Sandy on the other hand is quite a sad story, he comes from us from the first place, but the owner has now bought a puppy so she throw Sandy out on the street, luckily one of the nurses at the vetclinic found him and then spoke to us, so now he´s living with Peggy Sue, Heather and Willie.


Nya vovven Sandy

Tack för alla julhälsningar! Hoppas ni själv hade en fin jul. Middagen hos Barry var supergod, hon är grym på att laga mat, och en extra eloge ska hon ha för att hon klarar att laga det i ett sos-kök, vilket inte håller den högsta prestandan.

Juldagen kunde jag ha spendrat lite roligare än va jag gjorde. Eftersom jag blev biten för en vecka sen så har jag gått på antibiotika och natten till i fredags blev jag jättesjuk av den, och det blev inte bättre på morgonen, så vid 11 körde Therese mig till akuten så att de kunde bestämma om jag skulle fortsätta med antibiotikan och i så fall skriva ut ett nytt recept, eller om jag kunde sluta med den.

   När vi kommer till akuten så ligger det en man på gatan som de försöker återuppliva, efter en stund så lägger de honom på en bår och kör in han i en ambulans, men ambulansen körde aldrig iväg utan de körde in mannen på båren i akuten istället. Jag trodde att det betydde att han vi mer stabil, men tydligen inte för ett tag senare så körde de ut honom i väntrummet igen med ett lakan över honom. Snacka om att jag blev chockad, det är ju inget man ser i Sverige precis, där har vi ju nått som kallas bakdörrar.

   Det tog iaf väldigt lång tid innan de ropade in mig och efter 5 timmar orkade jag inte vänta mer så då gick jag fram själv och frågade när jag skulle få träffa läkaren, då fanns jag inte ens med på datan, de hade inte skrivit in mig, fast att han i receptionen satt o skrev på datan, han spela väl nått spel. Det sluta i alla fall med att jag kunde sluta med antibiotikan och kan kunde åka tillbaka till sos.

Lördagen och söndagen spenderade jag hos Therese för jag va ledig, passade hennes lägenhet och hundarna medan hon jobba. Miguel va en liten mes i början, men sen fick han inte nog med gos och sista natten smög han upp i sängen när jag sov, han visste att han inte fick va där när jag va vaken, riktig liten fräckis.

   Jag o Therese va även på La Cañada och shoppa, hitta mina nyårskläder, så nu bara längtar jag till i morgon. Då blir det mat o lekar hos Therese sen vidare till Phinix Baren o massa karaoke =D

Måste säga att Gimli är världens finaset stjärngosse, ge honom en puss från mig =D

Och Xavi fick sin julklapp idag, han passa jättebra i den. Själv skulle jag jättegärna vilja ha Edward, men det ser inte ut att bli så =( men han bor iaf med Vilda, Letov, Toby, Moses o Noah, vilket han tycker är jättekul, så det är skönt =D

Gott Nytt År på er alla!

Adoptera hund med leishmania, sandfly

Det finns flera hundar på SOS Animals hundgård som inte är aktuella för adoption via den svenska föreningen SOS Animals Sverige. Ett flertal på grund av att de har testat positivt eller borderline för leishmania, även kallat sandfly. Nedan följer kort information om sjukdomen.

Leishmania är en encellig blodparasit som har hunden som huvudvärd. Det är en kronisk sjukdom orsakad av en bakterie som sprids via sandmyggor och som även kan smitta människor, sjukdomen är dock inte kronisk hos människor. Sandmyggan krävs för att sprida smittan, då sandmyggor inte finns i Sverige är risken för smittspridning ytterst liten här. Symptom hos hund kan vara hudförändringar eller små sår oftast runt ögon, nos eller mun. Hunden får febertoppar, avmagrar kraftigt och får ibland även rörelsestörningar. Infektionen kan i ett förstadium sitta i huden för att senare angripa inre organ som lever, njurar och lungor. Vilket symptom hunden uppvisar beror på vilket organ som angripits. Denna sjukdom påverkar hundens immunförsvar vilket innebär att hunden först kan uppvisa symptom som kan självläka för att vid ett senare tillfälle återkomma. Sjukdomen kan behandlas med Allopurinol som bromsar sjukdomsutvecklingen, och hunden kan i många fall leva ett normalt liv tills den uppnår hög ålder.

Att en hund testar borderline innebär att man kan konstatera att hunden varit i kontakt med en mygga som bär på leishmania men att inget har brutit ut i kroppen ännu, vilket också innebär att värdena (mängden antikroppar) är låga (eller noll) för leishmania. Parasiten kan ligga latent hela hundens liv eller bryta ut, dvs. hunden testa positivt.

En hund med konstaterad leishmania kan efter en tids medicinering testa negativt. Detta innebär tyvärr inte att den är frisk utan att parasiten inte är aktiv i blodet. Man bör testa sin hund regelbundet som vanligt trots detta. Medicinering och dos diskuteras med veterinär.

Den rekommenderade dosen Allopurinol (2009-12-15) är 20-30 mg per kilo kroppsvikt och dag uppdelat på två tillfällen. Medicinen är verksam i tolv timmar och genom att ge den på detta sätt hålls en jämn dos i kroppen. Detta förespråkar de flesta veterinärer som är insatta i sjukdomen, men eftersom det också är individuellt hur olika hundar påverkas av Allopurinol (de flesta klarar medicinen bra) kan det variera något från fall till fall. Som de flesta mediciner påverkas kroppen och en hund med låga värden kanske mår bättre på en lägre dos.

Allopurinol är egentligen en medicin för gikt hos människor men man har funnit att den fungerar som en bromsmedicin för leishmania hos hund. Allopurinol är den vanligaste behandlingen och måste i de flesta fall ges livet ut.

För hundar som uppvisar kraftiga symptom finns även starkare mediciner, på detta område sker dessutom kontinuerlig forskning. Det är bra om den veterinär man använder sig av är intresserad av att hålla sig uppdaterad. Det är också vettigt att själv regelbundet söka information. Den senaste medicinen som är speciellt framtagen för leishmania hos hund heter Milteforan. Den ges som en engångsbehandling och har haft mycket goda resultat. Milteforan är en dyr behandling men kan köpas billigare direkt från Spanien, det är inte heller alla veterinärer i Sverige som har tillstånd att skriva ut Milteforan. För hundar med kraftiga symptom i huden (sår som ej läker) har Glucantine haft bra resultat, men detta är i övrigt en behandling som inte alla hundar tål.

Det kan vara svårt att hitta en bra veterinär i Sverige eftersom leishmania inte är en vanlig sjukdom här. Vissa veterinärer kanske rekommenderar avlivning direkt eller inte är intresserade av att vare sig behandla eller ta reda på information om hur behandling går till. Det finns självklart även bra veterinärer och det är viktigt att man hittar en man känner sig trygg med.

Eftersom det innebär viss stress för hundarna med flytten och flygresan till Sverige är det att rekommendera att man testar om sin hund efter inte allt för lång tid. Stress är en av de faktorer som kan trigga sjukdomen eftersom stress också påverkar immunförsvaret. Givetvis bör man testa sin hund omgående om den uppvisar kraftiga symptom, men å andra sidan har man alltid bäst förutsättningar om man upptäcker förändringar i tid, helst redan innan de givit upphov till märkbara symptom!

Att leva med en hund med leishmania innebär förutom i de flesta fall livslång medicinering även att man bör testa om sin hund regelbundet. Dels bör man minst ca 1-2 gånger per år göra ett leishmaniatest för att hålla koll på parasiten i kroppen. Dels bör man även regelbundet göra en större blodstatuskoll främst för att hålla koll på lever- och njurvärden. Lever och njurar kan påverkas både av sjukdomen och av medicinering. Många hundar lever hela livet helt symptomfria och tillsynes utan att påverkas av varken leishmania eller Allopurinol men genom regelbundna tester har man bra koll.

Ingen kan tyvärr på förhand säga exakt hur din hund kommer att leva med sjukdomen. I många fall lever som sagt hundar fullgoda liv utan att till synes påverkas av sin leishmania. Men man måste seriöst beakta om man har viljan, kraften, orken och ekonomin att leva ihop med en kroniskt sjuk hund. Med Allopurinol och regelbundna tester är inte omkostnaden för en hund med leishmania skrämmande stor om hunden mår bra. Skulle din hund däremot uppvisa symptom som kräver vidare utredningar, exempelvis specialkost och tillskott, upprepade blodtester och kanske en annan medicinering blir det snabbt mycket dyrare. Allt din hund råkar ut för som kan kopplas till leishmania får du dessutom stå för helt själv. De flesta försäkringsbolag täcker inte leishmania!

SOS Animals Sverige kan hjälpa till med förmedlingen av en hund från SOS Animals hundgård men hunden omfattas inte av vår ordinarie verksamhet. Din hund förmedlas av den spanska organisationen, den svenska föreningen kan hjälpa dig med råd och stöd och du är alltid välkommen att höra av dig till oss. SOS Animals Sverige har ingen möjlighet att sörja för din hunds vård i Sverige. För frågor om medicinering är du dock alltid välkommen att höra av dig till den svenska föreningen. En hund med leishmania bör inte omplaceras i Sverige! Om så skulle bli fallet finns enbart begränsade möjligheter till hjälp att få. Den som vill adoptera en hund med leishmania bör således tänka efter noga. Sjukdomen är som sagt inte vanlig i Sverige och är anmälningspliktig, du bör söka upp en lämplig veterinär för provtagning som kan hjälpa dig med detta. Du behöver även uppsöka veterinär för att få Allopurinol eftersom medicinen är receptbelagd. Alla dina frågor och mycket information och stöd kan du få hjälp med hos SOS Animals Sverige. Självklart är du välkommen på alla våra träffar och vi blir oerhört tacksamma om du vill höra av dig till oss med uppdateringar om din hund!

Vi hoppas att denna text kan vara en vägledning och en hjälp för dig som funderar eller har bestämt dig för att adoptera en hund med leishmania. Sist men inte minst är ju också dessa hundar inte bara hundar med en sjukdomsstämpel utan underbara individer som också de förtjänar ett hem. Med denna text vill vi framför allt se till att inte bara hjärtat utan även eftertanke finns med när du fattar ditt beslut.

 
Hoppas att ni alla får en superhärlig Julafton!



God Jul!

Sos is arranging a Christmas party tonight up in Coin, or somewhere close to there, and me and Elin (the only volunteers here at the moment) are going. It’s going to be great to get some Christmas spirit, I just hope I don’t smell too much. Even if you try to keep your clean clothes away from the dirty ones the smell still gets through everything.

We got a bit of Christmas spirit the day before yesterday as well when we went in to Malaga. It was sooooo beautiful with all the lights and decoration. We only had like 2 hours so we had to rush through the streets to find a restaurant, but I ate the best lasagne ever, so it was totally worth it.

I´m sorry that I can’t write more often, but we´re so few people now that if I have the time I´m to exhausted to go in on the internet and use my brain.

I´m gonna try to clear up something’s about the dogs and leishmania.

Campo dosn´t have leishmania, but he is not on the Swedish website because he is too reserved.

Lily and her brothers Rosco and Rover was borderline when they were tested the first time, witch means that they have been in contact with the mosquito (or parasite) but nothing has developed from it, but now they´re negative.

If a dog has got leishmania they can still live a normal life as long as they get their medication.

It is not Mia who has booked Caspar what I know. And Melchior has leishmania =(

Thank you L@sse! and I hope my dad brings out Santa Claus this weekend…

 
Some christmas pictures from Malaga.